Uppåt
Kungörelser mm
Arkiv mm.
Böcker o tidskr...
Internet...
Prolog
år 1800
år 1801
år 1802
år 1803
år 1804
år 1805
år 1806
år 1807
år 1808
Lantvärnet
Januari 1809
Februari 1809
Julita socken 1809
år 1809
år 1810
år 1811
år 1812
år 1813
år 1814
år 1815
år 1816
år 1817
år 1818
år 1819
år 1820
Derböhl
Runorna
Runstaven

Vad hände bortom gästgivarbacken på Nästorp..?

Det som hände här i Sörmland 1817 hade sitt ursprung i händelser som hade tagit sin början långt tidigare. Det här året levde Europa i efterdyningarna av de stora krigen. Wienkongressen 1815 hade avslutats och där hade krigets segerherrar fördelat spillrorna efter kriget sig emellan. Revolutionskrigens stormar hade lämnat djupa spår efter sig och Europas folk behövde nu lugn och ro för att kunna bygga upp de olika staternas inre möjligheter.
 
- Nåväl… Kanske är det lika bra att vi gör en snabb resumé över vad som tilldrog sig i landet under de här tjugo första åren av 1800-talet. Och det mina vänner var inte lite..! Nej sannolikt var det en av de mer omvälvande perioderna i Sveriges historia. Vi började gradvis krypa ur det gamla självhushållets tankar… Landsbygdens folk började söka sig bort från hembygderna in till expanderande städer likt Eskilstuna.

Nya krafter började så sakteliga driva utvecklingen framåt. Krafter utom räckvidd för krigsherrar och posseionater. Krafter som inte kontrollerades av kejsare eller kungar…
Det var den här energin som sakta fick vårt land att ta steget in i den nya tiden och utvecklas mot en allt mer internationellt beroende handelsnation där industrialismens alla förtecken fanns representerade.

  Och någonstans bortom synvidden - Ja ibland till och med långt utanför rikets gränser, fanns den verklighet som alltmer kom att forma livet för människorna i västra Sörmland.

Under 1800-talets början kan vi ännu ej tala om någon industriell revolution. Dit är det ännu långt kvar. Men vad som väl kan skönjas är hur svenskarna, delvis genom kontinentalsystemets överflöd av förbjudna varor, träder in i det som skall föregå industrialismen.  Nämligen kommersialismen… Men innan dess skall en annan revolution inträffa i landet… 

- Häng med, så förstår ni snart vad jag menar.

Vår regent Gustaf Adolf

Gravyr av Hubert efter målning av N. Lafrensen

  

Vid Gustav III: s död 29 mars, 1792 var Gustav IV Adolf endast 13 år gammal och hans farbror hertig Karl blev hans förmyndare till dess Gustav IV Adolf 1796 vid 18 års ålder blev myndig. Hertig Karl var dock inte särskilt angelägen om att axla manteln utan manövrerade ut de Gustavianska rådgivarna och överlät den verkliga makten till sin gamle frimurarvän, kammarherren Gustav Adolf Reuterholm som i händerna på Frimuraresamfundets föreståndare i riket, dvs hertigen själv, blev ett lydigt redskap för dennes övertygelser och tankar.. Denne Reuterholm har ibland lite vårdslöst kallats hertigens ”Storvesir” och har i vissa samanhang fått epitetet ”Sveriges mest avskydde politiker”.
- Kanske ligger det något i det, även om tiden säkert talar till hans fördel. 

Reuterholm såg, liksom hertig Karl, de uppenbara fördelarna med att hålla sig på god fot med den mäktige grannen i öster, och var därför av den uppfattningen att de gamla giftermålsplanerna från Gustaf den III:s tid, mellan Gustaf IV Adolf och Katarinas barnbarn prinsessan Alexandra, skulle förverkligas när tiden var mogen. Förhållandet mellan Reuterholm och den unge kungen försämrades då denne sökte utnyttja Gustav IV Adolfs giftermål som ett led i sin utrikespolitik. 

Den förlovning med prinsessan Louise Charlotte av Mecklenburg-Schwerin som 1795 blev resultatet av Reuterholms förhandlingar ogillades av Gustav IV Adolf som bröt förlovningen. De fortsatta giftermålsplanerna gick ut på ett närmande till Ryssland genom ett äktenskap med en rysk prinsessa. I detta syfte reste Gustav IV Adolf tillsammans med hertig Karl och Reuterholm till Sankt Petersburg i augusti 1796. Där planerades en förlovning med Katarina II: s sondotter. Den sprack lite snöpligt eftersom man inte hade förberett den svenske kronprinsen på att hans tilltänkta gemål, den 13 åriga Alexandra under inga omständigheter fick konvertera från den rysk ortdodoxa läran. Detta kunde inte den svenske ädlingen acceptera och han låste helt sonika in sig på sitt rum och bojkottade på så sätt hela den planerade förlovningsakten. Det påstås att detta tilltag ledde till att kejsarinnan Katarina i sin ilska fick ett mindre slaganfall som efter tre veckor framkallade ännu ett vilket förorsakade hennes död. Som en följd härav förlorade Reuterholm sitt inflytande och avskedades så snart Gustav IV Adolf blivit myndig 1 november 1796.

Året därefter gifte sig Gustav IV Adolf på eget initiativ med prinsessan Fredrika av Baden.

 

Ludvig Stavenov1 beskriver Gustav IV Adolf som en inskränkt ung man, som inte utgjorde någon större begåvning. Hans intellektuella begränsning var dock stundtals förenad med en ovanlig klarhet, han uttryckte sig väl och ”kunde stundom synas ganska skarpsinnig” Han lär ha ägnat stort intresse åt statsärenden och prövade samvetsgrant alla detaljer innan han fattade sina beslut. Ordningsälskande intill pedanteri, ordhållig och sparsam. Dessvärre hade han också ända från barndomen varit belastad med en nästintill löjeväckande högfärd och ett utomordentligt överskattande av etikettsregler och former. Samarbetet med honom blev stundtals mycket komplicerat enligt hans rådgivare och i dessa fall tydde hans beteenden på att det bodde en exalterad och överspänd själ inom honom.
Denne unge man är nu Sveriges formelle regent när vi träder in i det sekel som 100 år senare skall se ett starkt och väl utvecklat land stå redo att skörda frukten av de satsningar och uppoffringar som idoga medborgare utfört under sin kamp för brödfödan.
Anledningen till att han om tio år, på ett hövligt, men bestämt sätt, skulle vara tvungen att lämna över styrelsen av landet torde framgå av nedanstående berättelse.

Innan vi ger i kast med min fortsatta redogörelse av skedets olika tilldragelser skall vi ta en titt på hur det förhöll sig med omfånget av det svenska väldet, en gång för lite mer än 200 år sedan. Till ytan var det den andra av Europas stater. Där ingick Wismar och Svenska Pommern i norra nuvarande Tyskland. Hela Finland och Åland, samt de år 1809 förlorade delarna av Västerbotten och svenska lappmarkerna. Svenskarna var alltså ett av Europas större folk år 1800.


nästa



[1] Sveriges Historia, band X, Den Gustavianska tiden

 

Hernbloms Bokförlag, Kyrkvägen 3, S-643 60  Julita, tel: +46 150 913 77, mobile +46 708 213 777